Flygresor

Flygresor med säkra flygplan tar vi idag för givet, och att boka en flygbiljett till en närliggande stad eller ett närliggande land ses som något helt naturligt. Flyget är precis som buss, bil eller tåg ett vardagligt transportmedel för oss svenskar. Men flyget och flygresor har inte alltid varit ett vardagligt sätt att transportera sig på. Det sägs att ingenjören, uppfinnaren, teknologen, kemisten och läkaren Abbas Ibn Firnas var den första personen som flög under kontrollerade former.

Firnas sägs ha glidflugit år 875 i spanska Andalusien långt innan dagens flygresor existerade. Hans konstruktion, som var en typ av hängglidare, saknade stjärtfena så när han gled ut från ett murkrön svävade han ett kort tag för att sedan störta och skada ryggen.  Drygt 300 år senare inspirerades Leonardo Da Vinci av Firnas konstruktion och texter och skissade fram nya ritningar på möjliga flygplansliknande konstruktioner.

Da Vinci tecknade något som liknades vid en helikopter, en fallskärm samt ett sorts fågelliknande flygplan som skulle drivas av en levande person. Inget som man skulle göra några längre flygresor med. Exakt hur hans konstruktioner skulle fungera hann Da Vinci inte fundera ut innan hans död 1519. Under 1700-talet påbörjades många experiment med varmluftballonger och vätgasballonger runt om i Europa. Uppfinnare och forskare försökte komma på hur ballongerna skulle drivas framåt i luften.

Otto Lilienthal lyckades med sin flygresa

I slutet av 1800-talet lyckades tysken Otto Lilienthal flyga med ett glidflygplan och forskade kring flygning med hjälp av kolvmotordrivna propellrar.

Lilienthal inspirerades precis som Da Vinci av fåglars vingar och sätt att lyfta från marken, innan han komma längre inom sina egenutvecklade flygteorier omkom han under ett av sina experiment där konstruktionen havererade. Lilienthal anses än idag vara en betydande pionjär inom flygresor och flygplansutveckling. Lilienthal lyckades komma ganska långt rörande tanken om flyget och dess möjligheter. Här var flygresornas början.

Flygresornas början

Otto Lilienthals arbete snappades upp av de amerikanska bröderna Orville och Wilbur Wright som under en längre tid själva hade studerat flygteorier och experimenterat med dessa. Bröderna tog till sig Lilienthals försök och framgångar och försökte arbeta om dessa till en fungerande och säker flygkonstruktion för att kunna få till flygresor.

Deras första flygplan stod klart 1900 och de första försöken verkade mycket lovande. Bröderna Wright skapade en vindtunnel där de  testade diverse vingtyper då de hade kommit fram till att Lilienthals konstruktion hade en brist i vingarnas välvning. Deras outtröttliga arbete, tester och konstruktioner gav resultat. 1903 stod deras tredje glidflygplan redo för skarpa tester och omkring ettusen flygningar genomfördes med planet i North Carolina.

Detta tredje glidflygplan fungerade felfritt och bröderna beslöt att det var dags att ta itu med implementeringen av en motor som kunde driva planet framåt och uppåt. I december samma år utfördes den första flygningen med ett motorförsett flygplan vid namn The Flyer. Orville Wright flög i hela 12 sekunder och efter hans försök tog den andre brodern vid och lyckades hålla planet i luften i 11 sekunder.

Dess försök togs emot som en enorm succé världen över då gåtan med flygresor och flygmaskiner verkade vara löst. Det var nu bevisat att människan kunde flyga, precis som fåglar. Efter att bröderna Wright lyckats flyga med ett motordrivet flygplan började allt fler intressera sig för flygning, speciellt äventyrare och personer i de högre samhällsskikten som hade råd med flygresor.

Svensk äventyrare utförde flygresor

En av dessa äventyrare var den svenskättade studenten Charles Lindbergh. Lindbergh studerade mekanik vid universitetet i Wisconsin och intresserade sig för flygning. Lindbergh blev känd världen över då han i maj 1927 påbörjade den första ensamflygningen över Atlanten. Det var en stor flygresa på den tiden.

Han flög ett flygplan i mer än 33 timmar från New York till Paris över havet. Lindbergh var en erfaren och skicklig flygare och var utbildad till just flygare inom den amerikanska armen. Hans uppgift hade varit att leverera post via flyg i många år innan han genomförde ensamflygningen. För sin lyckade ensamflygning fick Lindbergh ta emot det prestigefyllda Orteig-priset som gav honom 25 000 dollar.

Ett par flygare hade försökt genomföra just denna flygresa före Lindbergh men inte lyckats och till och med fått sätta livet till under sina flygförsök. 1931 sägs det första flygplanet ha konstruerats som kunde ta fler passagerare än en enda pilot. Detta plan var utrustat med fyra motorer och sexton personer kunde sitta i planet och tillsammans befinna sig 2000 meter upp i luften. Här började flygresorna.

Men de händelser som verkligen förde flygplanets utveckling framåt var det första och det andra världskriget. I dessa krigstider lyckades man ta fram flygplan som under första världskriget kunde färdas så snabbt som 200 kilometer i timmen, och hela 650 kilometer i timmen under andra världskriget.

Flygplanets alla delar

Att vi kan ägna oss åt flygresor idag beror på dessa tidiga konstruktioner och lyckade försök och noga utarbetade teorier och tekniker. Vingarna är ett flygplans bästa vän och ett plan kan lyfta tack vare det tryck som uppstår under dess vingar. De flesta av de flygplan som vi idag använder oss av är så kallade monoplan.

De är envingade och har inte dubbla vingar som så kallade biplan. Ett flygplan styrs med hjälp av tre olika roder. Alla olika roder har olika uppgifter och de styr planet både i höjdled och i vågled samt hjälper piloten att luta planet. Höjdrodret är placerat i flygplanets bakdel, sidrodret sköter planet i vågled och skrevrodret hjälper till att luta planet i korrekta vinklar. Utan roder skulle inte flygresor vara möjligt.

En del flygplan är utrustade med spetsar på vingarna som kan anpassa styrningen av planet vid hög fart, främst är det militärflygplan som har dessa spetsar. Det som är avgörande för hur många personer eller hur stor last ett flygplan kan bära är vingens yta, profil och anfallsvinkel samt dess hastighet i luften. Riktigt stora plan har inbyggda klaffar i vingarna som ser till att ändra vingens profil för en säker landning.

Bränsle i vingarna under flygresor

Även bränsledepåer kan vara inbyggda i stora flygplans vingar. Dagens moderna flygplan konstrueras av lätta metaller, eller legeringar, titan eller plastlaminat. Flygplanen ska vara helt lufttäta för att skydda passagerare och piloter mot det enorma tryck som uppstår på de höga höjderna då vi flyger på en flygresa.

Propellern är givetvis också en mycket viktig konstruktion på ett flygplan. Utan propeller blir det inga flygresor. Oftast har flygplanspropellrar två till fyra blad och är konstruerade av lättmetall. Bladen är i många fall automatiskt ställbara för att minska luftmotståndet samt aerodynamiskt uppbyggda.

Omställbarheten innebär att piloten kan vända propellerns blad vid exempelvis landning för att öka bromseffekten. Propellerplan har en maxhastighet på 750 kilometer i timmen.

Världens största flygbolag

Det största flygbolaget i världen är American Airlines som transporterar cirka 90 miljoner människor runt om i världen varje år via olika flygresor. Med åren har våra flygresor och flygplan blivit mycket säkra även om tekniken inte har utvecklats alltför mycket.

Bröderna Wrights uppfinningar är fortfarande betydelsefulla inom den moderna flygtekniken även om flygplanen är mer tekniskt avancerade idag. Resenärer vill gärna ha moderna och avancerade plan på sina flygresor.

Vingarna förblir flygplanets allra viktigaste resurs och den del som gör planet till ett plan. Flygresor har revolutionerat vårt sätt att resa. Vi kan tack vare flygplanet snabbt ta oss till platser som ligger väldigt långt bort. Förflyttandet runt om i världen har underlättats enormt och vårt resande kunde nå nya nivåer tack vare flygplanet. Genom att genomföra flygresor kan vi upptäcka andra delar, platser och städer vi aldrig annars hade kunnat ta oss till.

Flygresor gör det enkelt att träffas

Vi kan mycket enkelt besöka familjemedlemmar, släktingar och vänner som bor i andra världsdelar eller i ett angränsande land genom flygresor. Att semestra på andra sidan jordklotet är inte länge omöjligt och att pendla mellan exempelvis Stockholm och Malmö är inte svårt då reguljärflygen erbjuder massor av dagliga flygningar mellan diverse storstäder.

Flygplanet har gjort oss något mer bortskämda då vi räknar med att ett plan fort kan ta oss till en ny plats eller någon vi håller kär.

Lättare med både semester och krigföring

Flygplanets utveckling har inte bara inneburit att våra semester- och resvanor har förändrats utan har även haft en stor inverkan på världens krigföring. Anfall och försvar i krigshärjade områden kan ske med hjälp av luftburen militär. Flygplanets förmåga att bära tungt beväpnade militärer samt bomber har förändrat krigföringen och gjort den mer effektiv.

Bombningar via flygplan är en mycket vanlig anfallsstrategi och denna typ av krigföring har vi alla sett och fått läsa om i vår moderna nyhetsrapportering. Militärflyget har speciella flygplan som delas in efter olika syften.

Grovt sett skiljer man på bombflyg, transportflyg, jaktflyg och observationsflyg inom militären. Med hjälp av dessa olika sorters flygplan kan de tränade militärerna och piloterna samla in information, hämta skadade eller anfalla fiender.

Olika nationer satsar olika mycket resurser på militären och sitt lands försvar. I krigssituationer är flygplan ofta oumbärliga då de kan förse anfallna områden med nödproviant i svårframkomliga områden. Flygplan har förmågan att ta sig in över områden där personer och bilar på marken kanske stoppas pga. brist på vägar eller mänskligt motstånd.

Pågår det krig kan också flygplan vara en plats för vård då ett plan i princip kan rymma allt som vanligtvis finns i en operationssal eller på en akutmottagning.

Vi har stor nytta av flygplanen

Flygplanet är också en perfekt tillgång och konstruktion vid naturkatastrofer som skogsbränder, laviner eller vulkanutbrott. Under förhållanden där människan befinner sig i farozonen på marken är flyget en räddning.

I USA och Australien har stora skogspartier räddats från förödande bränder då flyg snabbt har kunnat transportera och frigjort stora släckande vattenmassor. När flygplanet inte existerade kunde inte människan skydda sig mot dessa typer av katastrofer, utan kunde bara se på när olyckan eller naturen hade sin gång. Inom polisen och brottsbekämpningen är också flygplanet en tillgång.

Knarksmugglare kan spåras och brottslingar som försöker undkomma via båtar och andra flygplan kan upptäckas via flygplanens radar. Våra detaljerade väderrapporter skapas också med hjälp av flygplan. Att vi kan förbereda oss för orkaner, stormar, cykloner, tromber och andra naturrelaterade faror har vi flygplanet och deras speciella radar att tacka för.

Väderinslaget i de dagliga nyhetssändningarna tar vi för givet, men dessa detaljerade uppgifter hade vi inte haft tillgång till om inte flyget uppfunnits.

Post skickas med flygresor

Post och globala transporter av gods sker fortfarande till stor del av flygplan. Beställer du en vara från ett annat land kan du ofta tacka flygplanen för den snabba leveransen.

Just transport av varor är en stor del av vår världs handel och påverkar många länders ekonomi. De varor och produkter som Sverige exporterar transporteras med flyget och det sägs att cirka 15 % av företags totala försäljning är direkt beroende av fungerande flygförbindelser.

Många av de flygresor vi genomför är mer än 100 mil långa, en sträcka eller ett avstånd som inte kan avverkas lika effektivt med något annat transportmedel.

Mera transporter med flygresor

Transporten av varor och personer är flygets viktigaste uppgift, förutom den roll flyget har inom offentliga myndigheter som polisen, räddningskåren och sjukvården. Utökningen av antalet flygplatser kan garantera att vissa nationer får en förbättrad ekonomi då import och export av gods underlättas samtidigt som landets turism främjas.

Flygresor förenklar möten mellan personer och kan överbygga politiska och religiösa aspekter. Med hjälp av flyget kan vi mötas så mycket enklare och snabbare öga mot öga, något vi lätt glömmer bort.

För att olika kulturer, människor och folkslag ska förstå varandra och konflikter ska kunna undvikas krävs flygresor där motpoler kan mötas och bekanta sig med varandra. Flyget är det transportmedel som i de allra flesta fall kan transportera en person till en annan plats som annars låg utanför hennes eller hans markgränser.

Det inte alltid självklart att man som människa kan röra sig fritt på jordens yta och flyget kan vara den enda flyktvägen i svåra situationer. Flygbranschens fortsatta utveckling och konkurrensen mellan de många flygbolagen har gjort det möjligt för allt fler samhällsgrupper att ha råd att genomföra flygresor.

Flygresor billigare än bilen ibland

Idag kan det ibland vara billigare att flyga till en specifik plats än att ta bilen eller boka en tågbiljett, en aspekt som såklart gynnar både turismen och handeln men som tyvärr har en negativ inverkan på vår miljö. De allt billigare flygresorna lockar allt fler att flyga varje gång de ska åka utomlands eller besöka en vän.

De mer miljövänliga transportalternativen såsom tåg eller buss premieras i allt lägre utsträckning. Flyget är avgörande för vissa länders sammantagna turismnäring och utan de billiga flygresorna skulle inte dessa länder kunna leva i så stor utsträckning på inkomsterna från turismen.

Flygresor gynnar länderna

Många utvecklingsländer gynnas av detta och får en blomstrande ekonomi då turismen har en betydande påverkan på invånarnas chanser till sysselsättning och med den ökad levnadsstandard.

Det sägs att omkring hälften av de utländska turister som besöker Sverige kommer hit via flyg. Det ständigt ökande antalet flygresor gör att den globala miljön försämras.

Miljöaspekten är den som talar emot flygplanets och flygresornas fortsatta utveckling och utbredning. Inte många transportmedel kan mäta sig med flygets effektivitet och miljörisken åsidosätts därför ofta av både politiker och invånare.

Flygresor – en miljörisk?

Flygresorna utgör en miljörisk och kan även ha en negativ effekt på människors hälsa. Då antalet flygplatser ständigt utökas kan personer som av en eller annan anledning bor i närheten av dessa må dåligt över planens utsläpp och höga ljudnivåer. Flygplansbränsle innehåller fotogen och doften av utsläppen är inte angenäma.

En beståndsdel i fotogen är råolja, ett fossilt bränsle som utvinns i allt högre takt runt om i världen och troligtvis kommer att förbrukas helt om vi inte finner alternativa bränslen som kan ersätta oljan. Ozonlagret far illa av flygplanens ständiga utsläpp på de höga höjderna.

Om vi människor kan finna alternativa och mer miljövänliga bränslen som kan driva våra plan lika effektivt är en fråga som med tiden måste besvaras. Att leva som vi gör är inte hållbart och man ser försök till att förändra människors inbitna transportvanor. Elbilar och kollektivtrafik som drivs av biogas blir allt vanligare men flyget är svårare att förändra.

Ozonlagret påverkas av flygresorna

Ozonlagret kommer fortsätta att förtunnas i takt med att vi gör allt fler flygresor och utsläppen ökar. Även vår fordonstrafik på marken bidrar till miljöförstöringar samt båtolyckor som innebär utsläpp av råolja i hav och vattendrag. Miljöaktivister utpekar gärna flygplanen och våra flygresor som ett av de största hoten mot en hållbar miljö.

Förslag för att minimera planens påverkan på miljön är att personer som ska resa bör kunna resa ungefär lika långt och fort med mer miljövänliga transporter.

Båtar och tåg

Båtar och tåglinjer borde byggas ut och optimeras för en snabbare framfart. På bilfronten finns det idag allt fler miljövänliga fordon att välja mellan, och många biltillverkare satsar på att ta fram hållbara hybridmotorer och katalysatorer som minskar utsläppen.

Att vi idag ständigt är uppkopplade mot internet gör att en del möten som innan endast kunde ske öga mot öga via en flygresa, nu kan ta plats via smidiga internetbaserade konversationer via video eller mejl. Flygplansbranschen arbetar på att utveckla motorer som kräver mindre bränsle och som är tystare.

Optimering av flygens olika rutter har också gjorts så att vissa flygresor har kunnat kortas ner tidsmässigt. Moderna motorer som är energisnåla minimerar även utsläpp av de skadliga ämnena koldioxid och kväveoxid. Flygbranschen försöker att ta sitt ansvar och tänka långsiktigt när det kommer till nya flygplan och deras drivkraft, frågan är bara om utvecklingen går tillräckligt snabbt.

Att flygplan ska bli helt miljövänliga är en dröm för många, men kanske är det ännu inte en realistisk dröm så länge människan fortsätter att utvinna fossila bränslen, och inte lägger ännu mer kraft och resurser på att framställa miljövänligare bränslealternativ.

Flygresor ökar

Överallt i olika medier lockas vi med billiga flygresor till världens alla hörn. Resebyrån Ticket rapporterar i en färsk Novus-undersökning att det finns vissa givna parametrar som vi svenskar har i åtanke när vi väljer att boka flygresor.

De som deltog i undersökningen uppgav att det är tidsaspekten som är dem mest avgörande. 49 % väljer den snabbaste flygresan, det vill säga direktflyg, framför tidskrävande byten. Långa väntetider och byten undviker vi i största möjliga mån enligt undersökningen. Utbudet av flygbolag, rutter och olika typer av flygresor är enormt och det kräver en hel del efterforskning i jakten på den perfekta flygresan.

Allt fler svenskar tittar efter flygresor som är korta och snabba, rapporterar ticket.

Viktigt på flygresan

Förutom restiden finns det andra aspekter som vi svenskar har i åtanke när vi surfar efter flygresor. Sittplats bredvid sitt resesällskap har visat sig vara den tredje mest viktiga punkten. 28 % av deltagarna uppger också att det är viktigt att det finns flygavgångar från en flygplats som ligger nära deras hem.

Detta är den fjärde viktigaste punkten i valet av flygresa. På femte plats kommer priset. Att det finns direktflyg dit vi vill flyga samt att vi slipper besvärliga och långa väntetider, eller transittider, är alltså de två allra viktigaste aspekterna för oss svenskar när vi bokar flygresor.

Fem andra punkter som vi också räknar in i den sammantagna bilden av flygresan är att man slipper en extra avgift för sitt bagage, att man själv har möjlighet att välja vart på planet man vill sitta vid bokningen, att man landar och avtar från en huvudflygplats samt att man kan checka in online.

Effektivaste transportmedlet

Att vi anser att flyget är det effektivaste transportmedlet styrks av att vi först och främst väljer direktflyg när vi bokar flygresor. Att vi heller inte vill vänta mer än tre timmar på någon flygplats, och troligtvis inte heller behöver det, är också ett svar som belyser vårt sätt att se på flygresor.

Vi förväntar oss att det ska gå fort och att planet snabbt ska ta oss dit vi vill, snabbare än både bil, buss, båt och tåg.  2013 skrev tidningen Vagabond att den genomsnittliga svenska resenären helst tar flyget framför tåget och bilen och att det populäraste resmålet är Spanien.

Samma artikel berättar att svenskar gjorde cirka 13 miljoner semesterresor till utlandet år 2012. Vagabonds resebarometer visar att strejker och ekonomiska kriser i Medelhavsländer inte hindrar oss svenskar från att flyga till dessa semesterorter. Grekland, Portugal, Italien och Spanien är länder vi gärna besöker trots ländernas nedåtgående ekonomier.

Svenskar reser mer och mer

Svenskars resande till utlandet har ständigt ökat sedan andra världskrigets slut. När vårt land har drabbats av ekonomiska kriser har resandet sjunkit något men vi verkar inte påverkas av andra länders kriser eller rådande klimatdebatter.

Vårt resande verkar framförallt styras av vår egen personliga och nationella ekonomi. Har vi pengar väljer vi att resa och blundar gärna för det rådande världsläget.

Går ekonomin uppåt på ett personligt plan reser vi desto mer och införs det nya snabbare flygrutter till nya eller populära resmål är vi inte sena att boka en flygresa till just det resmålet. Vi svenskar verkar bli allt mer resvana enligt Vagabonds Resebarometer, en årlig undersökning som baseras på 24 000 intervjuer utförda bland svenskar av TDB, Rese- och Turistdatabasen.

Undersökningen inkluderar frågor som berör vart vi reser, hur länge vi är borta, hur mycket pengar vi gör av med på resmålet, hur vi helst bor, samt hur och vad vi bokar för resor. Att svenskarna blir mer och mer resvana kan man utläsa från svaren på frågan, hur och vad bokar vi? Svaren visar att vi blir allt mer individuella och själva bokar flyg och boende på resmålet.

Boka din flygresa på egen hand

Tidigare undersökningar har visat att paketresor med inkluderat flyg och boende var det som gällde, nu reser majoriteten av svenskarna helt utan stöd av etablerade resebyråer och researrangörer.

Internet underlättar vår förmåga att själva genomföra noggranna jämförelser av aktuella flyg och boenden, och någon reseledare vill vi inte ha väl på plats på resmålet. Research rörande sevärdheter och annat kan vi också utföra själva via webben innan resan.

Internets intåg i våra liv har helt klart förändrat vårt sätt att boka flygresor och semesterresor. Vi är inte längre lika beroende av en researrangör som kollar upp hur man bäst och billigast tar sig till resmålet. Allt från transport till flygplatsen, sittplats ombord på planet samt bokning av hotell kan vi själva ordna hemma från vårt eget vardagsrum.

Tåget omkört av flygresorna

Förr var det tåget som gällde när man skulle resa utomlands. Sedan föddes bilen och vårt sätt att resa förändrades i och med detta färdmedel. Idag är reguljärflyg svenskarnas toppval när det kommer till färdsätt enligt Vagabonds resebarometer.

Charterflyg som tidigare har varit väldigt stort är på nergång, 22 % av de tillfrågade svenskarna väljer detta färdsätt medan 44 % bokar reguljärflyg. 19 % uppger att de tar bilen medan endast 2 % väljer tåget. Paketresan är inte helt utdöd, 26 % uppger att de bokar en sammansatt resa hos en resebyrå medan 44 % väljer den egenkomponerade resan. Den genomsnittlige svenske resenären enligt Vagabonds undersökning är 40 år och är en del av ett hushåll som har en årsinkomst på 738 000 kronor.

Statistiska Centralbyrån, SCB, meddelar att det genomsnittliga hushållet tjänar 500 000 kronor per år. Den genomsnittliga resenären har alltså en betydligt högre årsinkomst än den genomsnittlige svensken. Hotell är den boendeform vi svenskar föredrar, 24 % väljer att bo på hotell när de reser utomlands.

Internets påverkan är synlig i denna fråga, då bokningar av privata hus och lägenheter verkar öka tack vare diverse sajter som specialiserar sig på lägenhets- och husförmedling i utlandet, exempelvis Airbnb.

Därför bokar vi flygresor

Det finns olika bakomliggande anledningar till att vi bokar flygresor och semesterresor. Vagabonds resebarometer listade fem olika orsaker; komma bort, sol och bad, lugn och ro, nöje och underhållning samt känna gemenskap. Vinnaren blev påståendet ”komma bort”, medan minst antal svenskar reser utomlands för att träffa andra och känna gemenskap.

Hur länge vi är borta samt hur mycket pengar vi spenderar på resmålet varierar också. Den genomsnittliga resan som svensken gör är nio dagar, vi är alltså gärna bortresta mer än en vecka och betydligt längre än en weekend. Enligt Vagabond blir resans längd bara längre och längre. Den genomsnittliga resan var sju dagar 2011 och har alltså utökats med två dagar på bara två år.

Att vi är borta längre än en vecka kan höra ihop med att vi också har råd med det. För tillfället står sig den svenska kronan bra i kurs gentemot exempelvis dollarn, euron och pundet. Så hur mycket pengar spenderar vi väl på resmålet? Nästan 8000 kronor om man ska lita på Vagabonds undersökning.

Populäraste flygresorna

Så var reser vi då? Thailand har under ett tiotal år varit ett ständigt populärt resmål för svenskarna, men det verkar som vi har fått nog och nu ser oss om efter andra och mer spännande resmål. Våra flygresor går framförallt till Spanien. Turistdatabasen meddelar att över 2 miljoner svenskar flög till Spanien under 2013.

Spanien toppar listan över de tio allra vanligaste semesterländerna som svenskar valde att besöka under 2013. Vidare berättar undersökningen från Resurs för Turism, eller Turistdatabasen, att våra tre grannländer Danmark, Finland och Norge kommer på andra till och med fjärdeplats på listan över våra vanligaste semesterresmål.

På femte plats placerar sig Tyskland, sjätteplatsen tar Storbritannien, sjundeplatsen går till Turkiet, på åttondeplatsen finns Frankrike, niondeplatsen kniper Italien och tiondeplatsen ägs av USA. Enligt samma undersökning genomförde svenskarna totalt 18 miljoner resor utomlands år 2013, vilket var en ökning med 3,8 % från föregående år, 2012. Vagabonds Resebarometer berättar att Thailand har minskat med 25 % och även länder som Lettland och Estland minskar i popularitet. Flygresor till Thailand minskar från Sverige men ökar från Ryssland.

Flest flygresor till Spanien

Att Spanien fortsätter att ligga i topp trots att vi själva i allt större utsträckning väljer vart vi vill resa är intressant. Men värt att nämnas är att de klassiska turistorterna och charterställena Mallorca och Kanarieöarna inte är lika välbesökta av solsugna svenskar idag som för tio år sedan.

Precis som Thailand verkar dessa charterorter inte attrahera svenskarna lika mycket i dagsläget. Barcelona verkar vara den största orsaken till att Spanien behåller sin förstaplacering över de mest populära resedestinationerna i Vagabonds Resebarometer.

På uppgång befinner sig också andra spanska kuststäder som Costa del Sol och Costa Blanca, dit svenskarna gärna själva bokar flygresor och boende. Inget tyder på att svenskarna kommer att börja resa mindre. Vi hinner knappt komma hem innan vi spanat in nya flygresor.